söndag 13 juli 2008

Om att ge Ronneby en chans

Öppenhjärtliga funderingar från källaren på känslans verkstad, verkstaden för brustna förhoppningar och trasiga känslor. Verkstaden där man får vara sig själv så ofta man kan. Min egen verkstad för mitt eget kreativa liv....
Det är inte lätt att bli Ronnebybo, det ska gudarna veta. Det är inte heller lätt att vilja bli Ronnebybo ....
för mig tog det mycket lång tid.... Dock, en av mina två passioner här i livet är hus och här fanns dom, vid vägs ände, till ett överkomligt pris – ekonomiskt... Så här sitter jag då med huspassionen besvarad ... och märker att jag faktiskt har kommit att älska Ronneby för här finns det människor att tycka om... Så, min andra passion är ... män(niskor)...!!! Så, hur fångar man då deras intresse och uppmärksamhet så här när man börjar bli gammal och lös i skinnet och dessutom är singel.... Jo, jag har börjat att göra manlig konst för en manlig publik..... inte för att jag ännu blivit upptäckt men...kanske kan detta vara en bra förförelseteknik..... Ta nu inte illa upp kvinnor ... tyvärr är en grupp män en betydligt roligare plats att vara på när man vill och behöver vara sig själv.

Ja, du lilla Ronneby i lilla Blekinge, kan det bli något mellan oss? Kan du bekräfta mig, älska mig och skratta med mig? Här kommer jag på friarstråt, knack, knack är det någon hemma? Någon jag kan bjuda in till min verkstad, verkstaden för förhoppningar och relationer.