Jag borde ha börjat blogga i början av året för det var då jag steg in i singellivet och öppnade dörrar som jag knappt visste fanns ... nu kommer ni rakt in i handlingen och har totalt missat ”början på filmen”... Får se om jag kan bryta ner handlingen till korta avsnitt med en början och ett slut?!? ...
Idag har varit den första normala dagen på länge ... i två veckor har livet varit för festligt för att innehålla något seriöst arbete ... Idag började jag så med att åka till Karlskrona och hämta tillbaka tre av mina keramiska konstverk som varit på utställning i deras konsthall. 
Tyvärr kunde jag inte vara där själv och se mina alster i så fint sällskap för tillställningen krockade med SRF.... På eftermiddagen kom sedan familjen Bergqvist 
och hämtade sina keramiska kreationer ...en familj som kom hit för några veckor sedan som present till mamman som fyllde 50 år ... en verkligen kreativ familj och jag tror de blev verkligt nöjda över sin ”varan”, sina hjärtan, spjut, askfat och blommor. Jag tror det är få som möter en så stor andel nöjda kunder som jag gör... så otroligt berikande för ens eget välbefinnande ... Lite senare kom en av mina stamkunder, IB, förbi och lämnade in lite vättar till bränning ... skönt att träffa en som jag kan prata av mig med ... allt spännande som händer håller på att bubbla över och en pratstund här och där gör att jag inte totalt exploderar ... Ungefär samtidigt mejlade jag med en Rotarymedlem om en liten sommaravslutningsaktivitet för bankens anställda i min verkstad ... kanske litet inte är rätt ord för de blir fler än vad jag tidigare haft hos mig, 10 personer, men jag kommer att hitta en lösning på det också. Jag behöver dessa grupper och jag behöver pengarna så det är bara att koppla på en extra kreativ växel ... kanske har jag redan löst det ... har använt de sista timmarna och den sista orken idag till att möblera om så att fler arbetsplatser har skapats och mindre risker att välta omkull sköra saker skapats. Utöver detta har jag packat en skröjugn men jag kör den nog inte inatt, fick inte ugnen full och några saker var inte helt torra... gör inte så mycket för det finns ingen som står på min hals just nu ... sommarens oreda i folks rutiner har satt in ... vilket för med sig att mina kära stamkunder inte är här på en-två veckor... dessa som vill att allt ska vara färdigbränt redan igår ... nej, skämt å sido ... man ska vara ivrig och på hugget ... se på mig, ett lysande exempel på en som inte sitter och väntar på att någon ska ringa ... fast ringa gör jag ogärna däremot mejlar jag väldigt mycket varje dag ... det har blivit min nya kommunikationsform och det passar mig så bra att i lugn och ro få formulera mina tankar och beskriva mina dagar i en text som kan redigeras och omskapas ... Tänk om man hade den möjligheten med livet självt ... Fast jag är nöjd med mitt liv som varit ... det har lärt mig så mycket och framförallt lett mig fram till den punkten där jag befinner mig nu ... mitt i kärleken ... visste inte att man kunde älska så mycket som jag älskar nu... har precis börjat ana livets rika möjligheter som ligger utanför de kända råmärkena ...
Tyvärr fick jag inte Satrianis autograf, han gjorde sig inte tillgänglig för min beundran dock är jag säker på att han speciellt såg mig där i publikhavet skrattandes åt hans gitarrskämt ... Satriani-land var precis så underbart som hans skivor lovat ... dessa smakprov på verkligheten ... verkligheten som en bultande puls i bröstet framför scenens högtalare ...
Inlägg
